The end of the world

Jag hade inte tänkt mig något überseriöst såhär vid läggdags, men jag började fundera lite smått nu... Har lånat filmer av storebror, och kom fram till att det finns Så Många postapokalypiska filmer. Zombies, kärnvapen, naturkatastrofer - 28 days later, I am legend, 2012, för att ge exempel... Poängen är att vi matas nästan dagligen med undergångsprofetior.

Och ändå finns det otroligt många människor där ute som lever helt i förnekelse. Men även om man inte tror att något kommer att hända - blir världen bättre för att man struntar i att ta vara på resurser? För att man utrotar arter, använder slut på naturresurser och för att man hatar varandra? För min del tycker jag att världen blir fattigare för varje träd som dör, varje plastbit som kastas i vanliga soporna och inte får återvinnas, för varje barn som måste lära sig leva utan armar... (Sen råkar det vara så att jag inte har något emot att folk dör, men jag avskyr lidande. Dock en helt annan diskussion jag inte tar nu))

Och när man tänker efter - skulle inte alla vinna på att hjälpas åt? Om var och en faktiskt pantade sina burkar istället för att trampa sönder dem, om alla sopsorterade EN sak, om alla hjälpte varsin medmänniska... Skulle det verkligen vara så svårt?

För det är inte svårt att till exempel sortera sina sopor. Jag bor på drygt 18 kvadrat, med två råttburar och en iller som ockuperar toaletten. Jag sorterar plast, papper och pant. Min storebror ska hjälpa mig med en riktig kompost i sommar.
  Plast åker ned i en plastpåse - superenkelt, bara att peta in allt i återvinningen sen! :D Detsamma med papper - allt som inte eldas läggs i en papperspåse. Och pengarna jag får för panten sparas lite fint i en burk som nödpengar - eller till när man vill köpa något speciellt.

Gah, nu blev det här ett långt, babbligt inlägg, men hoppas att någon orkar läsa sig igenom det i alla fall ^.^

Signatur

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0